Småen (201608)

 

 

IMG_20160803_192335

 

 

Småen

Concept, text, musik, performer: Karin Sandberg
Medium: video, looped, 04.41 minuter
Filmare: Thom Bridge
Film redigerad av: Olof Bäckström

 

Att sjunga för kossor, både jojk, kulning och vallsång, har sedan medeltiden varit ett yrke för kvinnor i Skandinavien. Jag är uppväxt i Dalarna i Sverige som precis som Sel, i Norge, ett geografiskt område som haft traditionen av att använda sig av locksång till kossor och jag ville därför i likhet med historiens kvinnor umgås med kossor och lära känna de som individer. Vallsång har varit särskilt intressant för mig eftersom det är sång som sjungs i lägre register i motsats till jojk och kulning som sjungs i mycket höga register. Vallsången var förr en sång som sjöngs när kvinnorna och kossorna var samlade på kvällen. Jag tänker att den sången improviserades och tröstade såväl djur som ensamma kvinnor ute i fäbodarna.

Sedan jag blev mamma 2014 har frågor som rör moderskap med dess föreställningar och kulturella normer intresserat mig särskilt. Under mitt residency i Sel har kossan Småens historia berört mig eftersom han övergavs som liten kalv av sin mamma. I mitt verk Småen kombinerar jag mitt intresse för kvinnohistoria, frågor som rör moderskap och relationen mellan mor och son genom musik. Hur påverkas små barn, såväl djurbebisar som människobebisar, av att överges av sin mor? Vad blir konsekvenserna fysiskt och psykiskt av att inte ha sin mamma? Kanske är sången för alla övergivna barn och bebisar? Kanske är Småen skriven till min egen son?

Mitt verk Småen kan också sjungas tillsammans och användas som en ingång för att samtala kring lokal historia och människors personliga berättelser. Att i likhet med traditionell folkmusik förena människor genom social aktivitet där musik och personliga berättelser kan öppna upp för nya möten. Kanske kan den bli en ingång till samtal om Sel som plats? Kanske finns det specifika sånger skrivna om Sel och folkmusik som kan välkomna nyinflyttade till Sel?